Födde vår lille Isa den 15 maj 2010 på Västerviks sjukhus efter 72 timmars värkar som jag höll i schack med TENS, lustgas och epiduralbedövning. Mina första värkar började den 12e maj dagen då Isa var beräknad kl: o5.00 på morgonen. Ringde förlossningen och berättade att jag fått mina första värkar och fick till svars att jag skulle börja använda min TENS vilket jag gjorde till ca 23.00. Därefter kunde jag inte längre utstå min smärta så min sambo ringde in till förlossningen igen och förklarade läget om hur ont jag hade och då fick vi till svars att jag skulle åka in. Kom till förlossningen där dom kopplade upp mig till en CTG-apparat för att se mina värkar och barnets hjärtljud. Dom kände och klämde men var inte öppen mer än 1cm och hade ändå så pass ont och täta värkar. Vi blev inlagda över natten och för att jag skulle kunna sova fick jag smärtstillande tabletter som absolut inte hjälpte så jag fick även en dos morfin och då somnade jag gott. Dagen efter var allt som vanligt igen, ingen smärta eller några värkar och var inte öppen mer än 1,5cm vilket gjorde mig besviken för det var bara till att åka hem igen och vänta in tills det sätter igång igen. Kom hem på eftermiddagen vid 4-tiden och tänkte nu ska jag försöka vila upp mig och bara ta det lungt men lagom till att jag sluter mina ögon så får jag världens värk igen och då har vi nyss kommit hem från förlossningen och bara varit hemma i 1 timma. Det var bara till att försöka härda ut smärtan den här gången och vara hemma så länge jag orkade utså mina värkar. Men vid kl: 02.00 så hade jag jätte täta värkar och fruktansvärt ont att jag knappt kunde stå så vi ringde taxi fort som bara attans och åkte in till förlossningen igen och hoppades på att jag hade öppnat mig lite mera. På med CTG-apparaten igen och känna hur öppen jag var men var bara öppen 2cm, verkade som aldrig ungen ville komma ut. Blev inlagd och fick smärtstillande igen för att jag skulle kunna sova. Vaknade tidigt på morgonen och hade fortfarande värkar och fick därför stanna kvar under dagen för att se om det skulle sätta igång eller om vi skulle få åka hem ännu en gång. Men vid 4-tiden på eftermiddagen så började det sätta igång rejält med värkarna och då var jag öppen 3cm. Vi bestämde därefter att jag skulle ta mig ett bad och sedan flyttas över till förlossningsrummet och börja med lustgas. Vid ca 22.30 kom narkos-läkaren och satte epiduralbedövningen och kort därefter blev jag helt plötsligt en helt annan människa igen, från att ha haft jätte ont till att knappt känna någonting. Men vid ca 03.00 började jag känna av mina värkar igen och var då öppen hela 8cm, snart bebis. Tur att lustgasen finns för den var välanvänd och mycket blev det kan jag lova :) :) Levde i min egen lilla värld med lustgasen, såg hästar, va på disco och flög samtidigt som jag skulle föda barn, blev lite mycket på samma gång där ;) Vid ca 05.40 började jag känna av hur hela min kropp ville krysta ut bebisen men då kommer dom in och säger att jag måste försöka hålla ut en liten stund till och hålla inne mina krystningar, men hallå det ju lätt när hela kroppen bara vill få ut ungen!! Men 10 minuter efter kl: 05.50 såg dom att jag var helt öppen 10cm och fick börja krysta ut bebisen. Två stora krystningar och det sa plopp så var vår lilla prinsessa Isa till världen kl: 06.01, vägde 3155g och var 49cm lång. Det var 72 jobbiga och smärtsamma timmar i väntan på att vår lilla tös skulle komma ut men var lätt värt dom timmarna att kämpa för att vår älskade dotter skulle komma till världen.
